Välkommen till oss
Västrums socken bildades 1622 som en utbrytning ur Gladhammars socken. Namnet härstammar från 1382 (Vestrwme) kommer från kyrkbyn. Förleden är väderstrecket väster. Efterleden är rum, 'öppen plats'.
Befolkningstal: 1883: ca 2000 inv, 1920: 1901 inv, 1957: 1008 inv, 2004: 697 inv.
Sockenbeskrivning
Västrums socken ligger vid kusten söder om Västervik. Den bröts ur som kapellförsamling ur Gladhammars socken 1622 och 1879 blev den annexförsamling. Förutom Västerviks stad gränsar den till socknarna Gladhammar och Hjorted. Till socknen hör en del av Tjusts skärgård med flera större och mindre öar. De största öarna är Eknö och Händelöp. En lotsstation har funnits på Idö sedan 1600-talet. Genom skärgården går den södra infartsleden till Västervik. Kustlinjen är sönderskuren av flera vikar av vilka Verkebäcksviken sträcker sig längst in i landet. Landskapet är småkuperat med skogklädda höjder. Arkeologiska fynd finns från samtliga förhistoriska perioder men inte i någon större mängd. Jordbruk, skogsbruk och fiske har varit socknens viktigaste näringar. Den största gården inom socknen är Helgerum där man förutom jordbruk också har drivit tegelbruk och skeppsvarv. Socknens historia är nära sammanbunden med Helgerum och dess ägare. Sin storhetstid hade godset under 1700- och 1800-talet då det ägdes av bergsrådet P. C. Cederbaum och baron C. A. J. Raab. I socknen har också funnits masugn och hammarsmedja samt sågverk vid Tovehult, kanongjuteri vid Tyftingemar och pappersbruk vid Gölpa. Idag pendlar många till arbeten i Gunnebo, Ankarsrum eller Västervik.
Dialekten i Västrum, en skärgårdssocken
Läs mer om filmen här.
Viktigt
Inga uppdateringar just nu.
Uppdaterad 2021-12-29